Karl XV – Kronprins Karls giftermål med Lovisa av Nederländerna den 19 juni 1850

Mörk patina med bevarad glans. En otroligt fin medalj. Hack och märken. Något mörkare än på bild.

Bröllopet mellan kronprins Karl av Sverige och Norge och prinsessan Lovisa av Nederländerna ägde rum den 19 juni 1850 i Haag. Förbindelsen var delvis politiskt motiverad och stärkte de diplomatiska banden mellan Sverige och Nederländerna, men äktenskapet väckte också stort intresse som en förening mellan två unga och bildade personligheter. Ceremonin hölls med prakt och internationell närvaro, och brudparet mottogs med värme både i Nederländerna och vid sin ankomst till Sverige. Vigseln markerade början på ett äktenskap som skulle komma att präglas av både ömsesidig respekt och olikheter i temperament.

Kvalitet: 1+
Metall: Brons
Vikt: 38,04 g
Diameter: 43,1 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:22, Br:R/4
Referensverk: Delzanno/SKM: 3b · Hildebrand/HK: 3

Åtsida:
En krans bestående av akacia och myrten, med parets krönta initialer innanför. Rikt ornamenterade.

Frånsida:
Två sammanflätade händer strålar ner mot ett krönt podium.

Karl XV 1826-1872 (Konung 1859-1872)
Karl XV, egentligen Karl Ludvig Eugen, föddes den 3 maj 1826 på Stockholms slott som son till kronprins Oscar (senare Oscar I) och drottning Josefina av Leuchtenberg. Han blev kung av Sverige och Norge den 8 juli 1859, efter sin fars död, och regerade fram till sin egen bortgång den 18 september 1872 på Malmöhus slott i Skåne. Han var gift med den nederländska prinsessan Lovisa av Nederländerna, med vilken han fick dottern Lovisa (senare drottning av Danmark). Karl XV var känd som en folklig och frisinnad monark, och han uppskattades för sin humor, konstnärliga läggning och sin något bohemiska livsstil. Hans valspråk var ”Land skall med lag byggas”, hämtat ur landslagen, vilket passade hans tid av reformer och liberaliseringar.

Karl XV:s tid på tronen präglades av en stark liberal rörelse i Sverige. Under hans regeringstid genomfördes flera betydande reformer som lade grunden till det moderna svenska samhället. Den kanske mest avgörande var representationsreformen 1866, som avskaffade det gamla ståndsriksdagssystemet och ersatte det med en tvåkammarriksdag. Nya kommunallagar (1862) införde lokalt självstyre i både städer och landskommuner, vilket stärkte medborgarnas inflytande. Internationellt sett var hans regeringstid relativt fredlig, men stämningen var ofta spänd i unionen med Norge, där kraven på ökat självstyre växte.

Karl XV:s regeringstid sammanföll med en tid av industrialisering och modernisering i Sverige. Nya kommunikationer byggdes ut och urbaniseringen tog fart – järnvägar, telegrafer och ångbåtstrafik band ihop landet på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Det svenska kulturlivet blomstrade, och Karl XV själv bidrog på sitt sätt som målare, tecknare och poet. Han var vän med flera av tidens kulturpersonligheter, bland andra Viktor Rydberg. Samtidigt växte den sociala oron bland arbetare och fattiga, och de första spirorna till en organiserad arbetarrörelse började ta form.

Karl XV var en kung som älskades av folket, inte minst för sin personliga charm och sin okonventionella stil. Han tyckte om att umgås med vanligt folk, och det berättas att han ibland helt inkognito kunde kliva in på en landsortskrog, skämta med gästerna och bjuda på en sup. Karl XV avled hastigt 1872, endast 46 år gammal. Han efterträddes av sin yngre bror, Oscar II. Trots sin relativt korta regeringstid kom Karl XV att bli en symbol för den tid då Sverige på allvar tog steget in i den moderna eran – en kung som förenade folklighet med framstegsvilja.