Gustav III – Skytte ÖS Rikspropaganda 1983

Prisvärd medalj med fint porträtt, slagen 1983.

“Frivilliga Skytterörelsens Rikspropaganda” var en årlig, individuell minnestävling i skytte som arrangerades av Svenska Skyttesportförbundet. Tävlingen, som startade 1934, omfattade olika skyttegrenar som gevär, korthåll, luftgevär, kulsprutepistol (ksp) och automatkarbin (ak). Den var öppen för medlemmar i skytteföreningar samt personal från Hemvärnet, militära förband och Försvarsutbildarna.

Kvalitet: 01, ett par små fläckar
Metall: Brons
Vikt: 35,35 g
Diameter: 39,97 mm

Åtsida:
Konungens högervända porträtt.
GUSTAV III
SVERIGES KONUNG
1771-1792

Frånsida:
FRIVILLIGA SKYTTERÖRELSENS RIKSPROPAGANDA 1983

Gustav III 1746–1792 (Konung 1771–1792)
Gustav III föddes den 24 januari 1746 på Stockholms slott som son till kronprins Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Han fick en omfattande utbildning i språk, filosofi och statskunskap och influerades tidigt av upplysningstidens idéer. När fadern dog 1771 blev Gustav kung vid 25 års ålder. Sverige befann sig då i politiskt kaos efter frihetstidens partistrider, och Gustav såg det som sin uppgift att återställa ordningen. Redan året därpå genomförde han en oblodig statskupp, den så kallade statsvälvningen 1772, som återgav kungen makten och införde en ny regeringsform.

Under Gustav III:s regeringstid stärktes monarkin, men han försökte också framstå som en upplyst och rättvis härskare. Han reformerade rättsväsendet, mildrade straffen och främjade religionsfrihet. Inom kulturen blev han en drivande kraft – han grundade Svenska Akademien, Dramaten och Operan, och gjorde hovet i Stockholm till ett centrum för konst och litteratur. Gustav talade flera språk och såg sig själv som både politiker och konstnär. Hans intresse för teater och dramatik var djupt personligt, och han deltog ibland själv i hovets föreställningar.

Utrikespolitiskt var hans regering mindre framgångsrik. År 1788 inledde han ett krig mot Ryssland för att stärka sin ställning hemma, men resultatet blev magert. Missnöjet växte bland adeln, som ogillade hans auktoritära styre och hans försök att begränsa deras privilegier. Trots motståndet lyckades han behålla makten genom skicklig propaganda och folklig popularitet. Han införde också 1789 års förenings- och säkerhetsakt, som ytterligare stärkte kungamakten på riksdagens bekostnad.

Gustav III mördades den 16 mars 1792 vid en maskeradbal på Operan i Stockholm, där konspiratörer ur adeln låg bakom attentatet. Han dog tretton dagar senare av sina skador, 46 år gammal. Hans död chockerade Europa och markerade slutet på den gustavianska glansperioden. Gustav III ihågkoms som den teaterälskande kungen som ville förena makt med kultur – en av Sveriges mest färgstarka och motsägelsefulla regenter.