Johan III – Konungen tillträder regeringen 1568

En enkel men vacker medalj, präglad ca 1699/1700. Johan III blev kung 1568 efter att ha iscensatt en statskupp tillsammans med sin bror hertig Karl för att avsätta kung Erik XIV. Erik XIV hade fängslat Johan och hans familj på Gripsholms slott, vilket ledde till att Johan och Karl tog till vapen mot Erik. Efter att Erik blivit avsatt och fängslad, utropades Johan till kung den 29 september 1568, och rikets ständer bekräftade hans maktövertagande i januari 1569.

Kvalitet: 1+
Metall: Silver
Vikt: 51,99 g
Diameter: 51,6 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:R/10, Br:R/1
Referensverk: Delzanno/SKM: 3a · Hildebrand/HK: 3

Åtsida:
Kungens högervända porträtt.
IOHANNES· III·D·G·REX·SVECIAE·

Frånsida:
En kungakrona.
INIVSTI·CARCERIS·IVSTVM·PRÆMIVM.
(En rättmätig krona för en orättvis fängelsevistelse.)

Johan III 1537–1592 (Konung 1568–1592)
Johan III föddes den 20 december 1537 på Stegeborgs slott i Östergötland, som son till Gustav Vasa och hans andra hustru Margareta Leijonhufvud. Han fick en gedigen humanistisk utbildning och visade tidigt intresse för språk, konst och arkitektur. År 1562 gifte han sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica, syster till den polske kungen Sigismund II August (Zygmunt II August). Äktenskapet stärkte banden till Polen men väckte oro i Sverige, eftersom Katarina var katolik. När Johan motsatte sig sin bror kung Erik XIV och till slut störtade honom 1568, besteg han själv tronen och kröntes till kung av Sverige året därpå.

Som regent sökte Johan III en medelväg mellan sin fars lutherska reformation och sin hustrus katolska tro. Han försökte skapa en mer enhetlig kyrka och lät införa den så kallade Röda boken (1576), en liturgi som återinförde flera katolska inslag i gudstjänsten. Det väckte starkt motstånd bland prästerskapet och gjorde Johan omstridd både i Sverige och utomlands. Han var dock en bildad och fredsälskande monark som prioriterade diplomati framför krig och som försökte återupprätta relationerna till både Polen och Danmark.

Under hans regeringstid pågick fortfarande konflikten med Ryssland – det så kallade Livländska kriget – som slutligen avslutades genom freden i Plussa 1583. Johan III lät också bygga och restaurera flera slott, däribland Vadstena och Kalmar, i en stil som förde in renässansens ideal i svensk arkitektur. Hans tid präglades av kulturell blomstring, där humanistiska och konstnärliga impulser från kontinenten nådde Sverige, inte minst genom hans eget hov.

Mot slutet av sitt liv präglades kungen av sjukdom och religiösa grubblerier. Efter Katarinas död gifte han sig med Gunilla Bielke, som fick stort inflytande vid hovet. Johan III avled den 17 november 1592 på Stockholms slott och efterträddes av sin son Sigismund. Trots de religiösa striderna kom Johan III att framstå som en lärd och kompromissökande härskare – en kung som sökte harmoni i en tid fylld av motsättningar.