Kombinerat samlande: Carnegie

Den som fördjupar sig i historien bakom Carnegie hittar snabbt en fascinerande historia om en av dåtidens rikaste personer med en stark filantropisk vision – och ett spännande uppslag till kombinerat samlande.

Skribent: Tomas Ahrne (nedkortad version publicerad i Historiska Värdepapper nr 3/2024) ∙ Källor: Svenska Carnegiestiftelsen, Wikipedia, Kungliga Biblioteket (Aftonbladet, Morgon-Posten), Ehrensvärd 2:116 (Erik Lindström) ∙ Foto: Tomas Ahrne / Wikimedia Commons

Historiska objekt av helt olika slag kan ha förvånansvärt många gemensamma nämnare, och kan därför passa perfekt för att utöka sitt samlande med förgreningar in i andra närliggande samlarområden. När man fördjupar sig i historien bakom ett aktiebrev eller företag, kan andra intressanta sidospår avslöjas. Här berättar vi mer om Andrew Carnegie, hans stålindustri och filantropiska stiftelser med belöningsmedaljer.

Andrew Carnegie

Andrew Carnegie (1835–1919) föddes i Skottland och emigrerade tillsammans med sin familj till USA som 12-åring. Genom sin entreprenörsanda arbetade han sig upp från hjälpreda i en bomullsfabrik, via företagande inom järnvägs- och oljebranschen, till att bli en av världens rikaste personer tack vare sin stålverksamhet. Carnegie var antiimperialist och argumenterade även för att de rika hade en moralisk skyldighet att använda dessa pengar för att förbättra samhället. Detta resulterade i att han sålde sin verksamhet 1901 och drog sig tillbaka från affärslivet för att skänka bort över 90 procent av sin förmögenhet till olika filantropiska ändamål – motsvarande ca 65 miljarder svenska kronor i dagens penningvärde. Han präglade ordspråket ”Den som dör rik, dör vanärad”. Carnegie levde som han lärde och grundade flera stiftelser och organisationer som arbetar för att främja utbildning, vetenskap och internationellt samarbete. Han bekostade även det kända konserthuset Carnegie Hall i New York. Några av de mest framstående stiftelserna är Carnegie Corporation of New York, som främjar utbildning och  forskning, och Carnegie Endowment for International Peace, som fokuserar på att stärka global fred. Carnegie grundade även ett omfattande
nätverk av över 2.500 offentliga och avgiftsfria bibliotek över hela världen, med syftet att göra böcker och kunskap tillgängliga för alla.

Carnegiestiftelsen i Sverige

Efter en allvarlig gruvolycka grundade Carnegie Hero Fund år 1904 i USA, och i och med att denna senare expanderades till flera länder, grundades Carnegiestiftelsen 1911 i Sverige. Andrew Carnegie grundade den Svenska delen med 230.000 $ i United States Steel Corporations 5%-iga obligationer. Stiftelsen skulle belöna de som “frivilligt eller eljest utöver vad plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig bedrift vågat livet för att inom Sverige eller dess område rädda människors liv.” Sedan starten har man delat ut ca 2400 belöningar i Sverige. Många av de hjältedåd som har belönats har skett i vardagliga situationer där individer agerat spontant för att rädda någon ur en farlig situation, oavsett om de är professionella räddningsarbetare eller privatpersoner. Det kan handla om att rädda någon från drunkning, eldsvåda eller olycka. Stiftelsens arbete är djupt rotat i Carnegies idé om att lyfta fram personliga insatser för samhällets
bästa.

Albert Rönnbäck var telefonreparatör och deltog i räddandet av en patient vid lasarettsbranden i
Haparanda den 6 juni 1914. Räddningen skedde i samarbete med två andra personer. När elden gjort
det omöjligt att använda sjukhusets ingångar, tog de tre männen sig upp till ett rök- och eldfyllt rum på
över våningen med hjälp av en stege och räddade en patient som var oförmögen att rädda sig själv.
Lågor slog upp mot männen när de räddade kvinnan ned för stegen.

Medaljer för hjältedåd

Den svenska Carnegiestiftelsen delade ut medaljer från 1911 fram till år 1938 (ca). Medaljerna är 65 mm i diameter, utförda i brons eller silver och representerar med sin symbolik en lång historisk tradition av att belöna hjältemod och skapa förebilder som kan inspirera andra att ingripa i nödsituationer. Bronsmedaljen tilldelades för betydelsefulla insatser, medan silvermedaljen gavs vid särskilt framstående livräddningar. Medaljerna är graverade med mottagarens namn och datumet för livräddningsinsatsen. Ibland har medaljerna delats ut till anhöriga, då den hjältemodiga personen sorgsamt avlidit genom sin gärning. Vid efterforskningar i Kungliga Bibliotekets databas över gamla dagstidningar, framgår det i flera tidningsnotiser att man vid tiden väl kände till både Carnegie-medaljen och stiftelsens belöningar, då dessa nämns vid flera tillfällen i samband med att man skrev om hjältedådiga livräddningsinsatser.

För samlare är dessa medaljer inte bara vackra objekt utan även laddade med historisk betydelse och kopplade till en global filantropisk rörelse. Medaljerna som delades ut i Sverige ca 1911-1938 är graverade av Erik Lindberg, som även tog fram ett motiv med tre kronor och eklöv, för de klockor som delades ut som belöning. Motivet på frånsidan skildrar Herkules som räddar ett litet barn från det mytologiska åttahövdade monstret Hydran. I bakgrunden symboliserar en flätade törnekvistar som sammanbinds av en lagerkrans, segern över lidandet. Lind-berg inspirerades troligen av A. Patey’s medalj över Louis Pasteur och var mycket nöjd med sitt arbete. Stamparna togs fram i Paris, medan medaljerna är slagna på Kungliga myntverket. Åtsidan pryds av Andrew Carnegie. På bild här intill kan ni se två av dessa medaljer, som vi fått fotografera i två av våra medlemmars samlingar.

I den svenska Carnegiestiftelsens arkiv kan man läsa om hjältedåden i dokumenterade utdelningar.
Aron Westman var mästerlots och försökte, tillsammans med tre andra lotsar och under svåra
förhållanden, rädda besättningen på det drivande ryska fartyget Charlotte, den 6 nov 1911. Två av
lotsarna hamnade överbord, varav den ena olyckligt drunknade.

Historiska objekt som samling

För dig som samlar på gamla aktiebrev från amerikanska stålindustriföretag och har ett historiskt intresse, kan medaljerna bli en spännande komplettering. Förutom de svenska Carnegiemedaljerna, finns även vackra medaljer som de utländska Carnegiestiftelserna har delat ut, samt medaljer föreställande filantropen Andrew Carnegie själv. Och varför inte komplettera detta med Andrew Carnegies självbiografi?