Adolf Fredrik – Belöningsmedalj för uppförande av stenhus på landet 1765

En väldigt vacker och intressant medalj. Just detta senare slagna exemplar har okänt ursprung och är troligen helt unikt. Medaljen är stämplad “1917” och “BRONS” på kanten. En teori är att man präglat ett exemplar åt någon högre chef myntkabinettet som saknade just denna i sin samling. För mig endast känd i ett exemplar med detta årtal instämplat.  Medaljen är i nästan helt orört nyskick. Några minimala märken och ett par minimala sligtagepunkter på de allra högsta punkterna. Väldigt sällsynt i original, och även denna senare prägling verkar vara extremt sällsynt, kanske unik.

Kvalitet: God 01/0
Metall: Brons
Vikt: 60,63 g
Diameter: 52,78 mm
Sällsynthet (SKM): Au:UNIK/1, Ag:RR/3, Br:2/3, SPb:RR/1
Referensverk: Delzanno/SKM: 82c · Hildebrand/HK: 54

Åtsida:
Kungens högervända porträtt iförd pampig klädsel.

Frånsida:
En obelisk till synes på ett stort torg, omgivet av pampiga stenhus. Människor gör sina vardagliga sysslor här och där i bakgrunden. I botten på obelisken finns flertalet fontänliknande stora snäckskal.

Adolf Fredrik 1710–1771 (Konung 1751–1771)
Adolf Fredrik föddes den 14 maj 1710 i Gottorp i nuvarande Tyskland som son till hertig Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Frederika av Baden-Durlach. Han valdes till svensk tronföljare 1743 som en kompromisskandidat mellan de stora europeiska makterna efter det misslyckade hattkriget mot Ryssland. Han var gift med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store, och tillsammans fick de bland andra sönerna Gustav (senare Gustav III) och Karl (senare Karl XIII). När Fredrik I dog 1751 besteg Adolf Fredrik tronen, men liksom sin företrädare hade han mycket begränsad makt.

Under Adolf Fredriks regeringstid styrdes Sverige i praktiken av riksdagen och de politiska partierna hattarna och mössorna. Han försökte ibland stärka kungamakten, men varje försök möttes av motstånd. Ett av de mest kända exemplen är krisen 1756, då drottning Lovisa Ulrika planerade en statskupp för att återge kungen inflytande. Komplotten misslyckades, och flera av de inblandade avrättades. Adolf Fredrik själv stod dock utanför den direkta skulden och fortsatte sin stillsamma roll som formell monark.

Hans tid på tronen präglades av inre politiska motsättningar men också av ekonomisk och kulturell utveckling. Vetenskap och konst blomstrade, bland annat genom stöd till Kungliga Vetenskapsakademien och genom Lovisa Ulrikas hovkrets. Sverige genomgick även tekniska framsteg inom jordbruk och industri. Samtidigt ökade spänningarna mellan hattar och mössor, vilket ledde till maktskiften och djupa splittringar inom riksdagen.

Adolf Fredrik var en plikttrogen och vänlig man, men han saknade den kraft som behövdes för att påverka rikets politik. Han ägnade sig hellre åt familjeliv, mekanik och snickeri, som var hans stora intresse. Han avled oväntat den 12 februari 1771 i Stockholm, efter att enligt traditionen ha ätit en riklig måltid med bland annat hetvägg (semlor med varm mjölk). Hans död markerade slutet på frihetstidens kungar och banade väg för sonen Gustav III och den gustavianska eran.