Gustav II Adolf – De tyska protestanternas glädjebetygelser över konungens framgångsrika kamp

En vacker medalj utgiven under 30-åriga kriget. Mycket fina detaljer och bevarad glans. En historiskt intressant och spännande medalj.

Sveriges inträde i trettioåriga kriget år 1628 skedde i syfte att förhindra den Habsburgsk-katolske kejsaren Ferdinand II från att expandera sin makt till Östersjön och hota svenskt territorium. Den 7 september 1631 besegrade Gustav II Adolfs svensk-sachsiska armé (23 000 man och 50 kanoner) den kejserliga större armén under Johann Tilly i slaget vid Breitenfeld nära Leipzig. Segern var avgörande; den stoppade den katolska dominansen i Tyskland, visade på ny militär taktik (snabbhet och flexibilitet) och innebar att Sverige blev en stormakt. Man vann striden genom en effektiv kavalleriattack och artillerield.

Kvalitet: 01. Små märken. Med klämskada som påverkat både åtsida och frånsida, liten beläggning/fläck.
Metall: Silver
Vikt: 38,7 g
Diameter: 56,7 mm
Sällsynthet (SKM): Au:XR/1, Ag:+20, Br:RRR/0
Referensverk: Delzanno/SKM: 80e · Hildebrand/HK: 58

Åtsida:
Konungens något högervända porträtt i ornamenterad inramning.

Frånsida:
Konungen i full rustning med svärd och sköld i hand, står ovanpå en hög med döda kroppar på slagfältet efter avslutad strid. Strålande sol och stjärnor på himlavalvet.

Gustav II Adolf 1594–1632 (Konung 1611–1632)
Gustav II Adolf föddes den 9 december 1594 på Stockholms slott som son till hertig Karl (senare Karl IX) och drottning Kristina av Holstein-Gottorp. Han besteg tronen 1611 endast 16 år gammal, mitt under tre pågående krig mot Danmark, Ryssland och Polen. Hans regeringstid blev kort men avgörande – på bara två decennier förvandlade han Sverige till en europeisk stormakt. Han gifte sig 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och tillsammans fick de dottern Kristina, som senare blev drottning med ett fascinerande livsöde.

Som regent var Gustav II Adolf en reformator både i fred och i krig. Han stärkte statsförvaltningen, införde mer effektiv beskattning och skapade ett modernt utbildningssystem. Uppsala universitet återfick kungligt stöd och flera nya läroverk grundades, bland andra universitetet i Dorpat (i nuvarande Estland). Inom ekonomin främjade han handel och gruvdrift, särskilt järnexporten, som blev en viktig inkomstkälla för staten. Han reformerade även rättsväsendet och lade grunden till en mer enhetlig lagstiftning.

Gustav II Adolf är mest känd som fältherre och militärstrateg. Han moderniserade armén med nya taktiska principer där rörlighet, eldkraft och disciplin kombinerades på ett sätt som revolutionerade krigföringen i Europa. Hans närmaste krets av ledande män – med rikskanslern Axel Oxenstierna samt generalerna Lennart Torstensson, Johan Banér och Gustav Horn – gjorde den svenska krigsmakten till en av kontinentens mest effektiva. Under trettioåriga kriget vann han berömda segrar vid Breitenfeld (1631) och Lützen (1632), där han dock stupade mitt i strid. Hans död blev en symbolisk vändpunkt, men hans arv levde vidare i de militära och politiska system han byggt upp.

Under hans regeringstid stärktes också statens inre struktur. Axel Oxenstiernas förvaltningsreformer gav Sverige ett stabilt ämbetsmannaväsende, och Gustav II Adolfs religiösa övertygelse formade Sverige som protestantiskt rike. Han blev i eftervärlden känd som “Lejonet från Norden” – en hjältekung och försvarare av den lutherska tron. Gustav II Adolf dog den 6 november 1632 i slaget vid Lützen och begravdes i Riddarholmskyrkan. Hans minne firas fortfarande på Gustav Adolfsdagen varje år, som en påminnelse om den kung som gjorde Sverige till en stormakt.

Hildebrand: “Utomordentlig var den hänförelse Gustaf Adolfs ädla personlighet, tapperhet och krigslycka väckte bland Tysklands förtryckta invånare. Man ansåg honom som Guds utkorade redskap, en annan Gideon, sänd till deras räddning. Dessa tänkesätt uttalades icke blott muntliyen och skriftligen, utan äfven på en stor mängd minnespenningar, slagna eller gjutna till lians ära. I afseende på dr flesta bland dessa är icke möjligt att afgöra, om de tillkommit före eller efter slaget vid Leipzig eller med särskildt afseende på denna för Tysklands frihet vigtiga ocli för Svenska Konungen och Svenska hären ärorika seger. Det har derför synts mig riktigast, att i en grupp sammanföra dessa minnespenningar, hvilka alla tillhöra de)i korta tiderymden 1630—1632. En ocli annan är försedd med ögla, hvilket antyder att sådana blifvit burna som hederstecken eller ett slags amuleter.”

Åtsida: GUST: ADOLPH9 D. G. SUEC: GOT: VAD: K. M: / PRIC: FILAD: DUX ETHO: ET CARELIÆ. IGRIÆ D’. Bröstbilden nästan framvälld, med mantelveck öfver bröst och axlar, inom en oval praktfull ram med ett änglahufvud öfverst samt snäckornamenter och fruktklasar vid sidorna. Under ramen: 1632. Under bilden, inom ramen: S D, 1632

Frånsida: Konungen i helfigur stående ovanpå en hög med lik och en död drake. Konungen håller en sköld och ett svärd.I bakgrunden syns stjärnor eller stjärnliknande himlatecken, samt strålar från solen. Omskrift: MILES EGO CHRISTI, CHRO DUCE, STERNO TYRANNOS, ✿ PARCERE CHRISTICOLIS, ME DEBELLARE FERROCES” / “HÆRETICOS SIMUL ET CALCO MEIS PEDIBUS PAPICOLAS, CHRIST9 DUX ME9 , EN ANIMAT