Karl XII – Svenska folkets välönskningar och förhoppningar 1709

En mycket sällsynt medalj och en liten juvel i samlingen. Fin bevarad blåaktigt skimrande stämpelglans. De upphöjda ytorna ser nästan försilvrade ut.

År 1709 började hoppfullt, och man hyste fortfarande stora förhoppningar om en seger i det stora nordiska kriget. Samma år skedde dock en dramatisk vändpunkt, då Karl XII:s tidigare segerrika fälttåg fick ett abrupt slut genom nederlaget vid Poltava. Trots katastrofen höll bilden av den tappre och gudsfruktige kungen länge i sig, understödd av tidens propaganda som framhävde hans ära och mod. Händelserna markerade dock början på slutet för Sveriges stormaktstid men också födelsen av myten om hjältekonungen.

Kvalitet: 01/0, korroderad stamp. Fullt bevarad präglingsglans.
Metall: Koppar
Vikt: 10,31 g
Diameter: 26,7
Sällsynthet (SKM): Au:XR/1, Ag:R/8, Br:R/1, Pb:R/2
Referensverk: Delzanno/SKM: 2b · Hildebrand/HK: 2

Åtsida:
Kungens högervända bröstbild.

Frånsida:
En oval sköld med Jupiters blixt avbildad, svävar uppe bland molnen. Nederst syns jordklotet, med tre kronor och årtalet.

Karl XII 1682–1718 (Konung 1697–1718)
Karl XII föddes den 17 juni 1682 på Stockholms slott som son till Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den yngre. När fadern dog 1697 blev han kung endast 15 år gammal. Redan i början av sin regeringstid ställdes han inför stora prövningar – kort efter trontillträdet gick Danmark, Polen och Ryssland till gemensamt angrepp mot Sverige i det som skulle bli det Stora nordiska kriget. Den unge kungen svarade med beslutsamhet och militärt geni. Han ledde själv sina trupper och besegrade fienden i flera slag, bland annat vid Narva 1700, där den svenska armén trots kraftigt underläge vann en överväldigande seger.

Efter framgångarna i Baltikum riktade Karl XII sina ansträngningar mot Polen och Sachsen. Under flera år förde han krig i Centraleuropa och tvingade den polske kungen August den starke att avsäga sig tronen. Men hans långa fälttåg förde honom allt längre bort från hemlandet. När han 1708 invaderade Ryssland slutade det i katastrof. Den svenska armén krossades i slaget vid Poltava 1709, och Karl tvingades fly söderut till Osmanska riket, där han tillbringade fem år i exil i Bender (Han återkom till Sverige 1715).

Efter hemkomsten 1715 försökte Karl återställa Sveriges stormaktsställning men möttes av ett utmattat land och en övermäktig fiendeallians. Han fortsatte dock att leda sina trupper personligen i Norge, där han stupade den 30 november 1718 vid belägringen av fästningen Fredriksten. Hans död markerade slutet på stormaktstiden och därefter inleddes frihetstiden i Sverige.

Karl XII var en unik gestalt i svensk historia – envis, plikttrogen och kompromisslös. Han levde enkelt, delade sina soldaters strapatser och ägnade nästan hela sitt liv åt krigföring. För sina beundrare var han en hjältekung och symbol för mod och ståndaktighet; för sina kritiker en enveten härskare vars envishet förde Sverige i ruin. Oavsett tolkning förblir han en av Sveriges mest mytomspunna och omdiskuterade regenter.