Gustav II Adolf – 300-årsminnet av freden i Bärwalde den 23 januari 1631 (1931)

En mycket sällsynt medalj, tidigare odukumenterad i denna variant i Delzanno/SKM (förgylld brons). En väldigt vacker medalj med två historiskt viktiga och intressanta personer. Till minne av fördraget i Bärwalde (Polen) 1631. Präglad i Paris 1932.

I januari 1631 landsteg den svenska armén i Tyskland i juli 1630 för att hjälpa de protestantiska furstarna under det pågående Trettioåriga kriget. De svenska trupperna hade dock haft motgångar och fått få allierade, vilket skapade en ansträngd ekonomisk situation för kungen. Fördraget i Bärwalde, som slöts i nuvarande Mieszkowice i västra Polen, innebar att Frankrike skulle betala 400 000 riksdaler per år under fem år till den svenska krigskassan mot att Gustav II Adolf lovade hålla en armé om minst 36 000 man i Tyskland.

Kvalitet: God 01/0. Minimala märken, mycket fin relief och välbevarad glans.Två stötskador på kanten.
Metall: Guldpläterad/förgylld brons
Vikt: 75,0 g
Diameter: 53,8 mm
Sällsynthet (SKM): Br:RR/1. Denna variant är tidigare odokumenterad.
Referensverk: Delzanno/SKM: 513(var)

Åtsida:
Konung Gustav II Adolfs högervända porträtt.

Frånsida:
Den franska konungen Ludvig XIIIs högervända porträtt.

Åtsida: Ludvig XIII vänd åt höger. Åtsidans porträtt utgår från en medalj graverad av Jean Varin 1629. Omskrift: LUDOVICUS XIII FR ET NAV REX (Ludvig XIII kung av Frankrike och Navarra)

Frånsida: Gustav II Adolf porträtterad med spetskrage och kyller. Under kungens axel har Lindberg signerat sitt verk: E Lindberg 1931. Vid utformningen av kungens porträtt har Lindberg utgått från den medalj han präglde 1924 till 300-årsminnet av att Gustav II skänkte Vasaättens arvegods till Uppsala universitet (Ehrensvärd 245). Frånsidan graverades 1931 av Erik Lindberg. Omskrift: GUSTAVUS ADOLPHUS REX SVECIAE

Gustav II Adolf 1594–1632 (Konung 1611–1632)
Gustav II Adolf föddes den 9 december 1594 på Stockholms slott som son till hertig Karl (senare Karl IX) och drottning Kristina av Holstein-Gottorp. Han besteg tronen 1611 endast 16 år gammal, mitt under tre pågående krig mot Danmark, Ryssland och Polen. Hans regeringstid blev kort men avgörande – på bara två decennier förvandlade han Sverige till en europeisk stormakt. Han gifte sig 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg, och tillsammans fick de dottern Kristina, som senare blev drottning med ett fascinerande livsöde.

Som regent var Gustav II Adolf en reformator både i fred och i krig. Han stärkte statsförvaltningen, införde mer effektiv beskattning och skapade ett modernt utbildningssystem. Uppsala universitet återfick kungligt stöd och flera nya läroverk grundades, bland andra universitetet i Dorpat (i nuvarande Estland). Inom ekonomin främjade han handel och gruvdrift, särskilt järnexporten, som blev en viktig inkomstkälla för staten. Han reformerade även rättsväsendet och lade grunden till en mer enhetlig lagstiftning.

Gustav II Adolf är mest känd som fältherre och militärstrateg. Han moderniserade armén med nya taktiska principer där rörlighet, eldkraft och disciplin kombinerades på ett sätt som revolutionerade krigföringen i Europa. Hans närmaste krets av ledande män – med rikskanslern Axel Oxenstierna samt generalerna Lennart Torstensson, Johan Banér och Gustav Horn – gjorde den svenska krigsmakten till en av kontinentens mest effektiva. Under trettioåriga kriget vann han berömda segrar vid Breitenfeld (1631) och Lützen (1632), där han dock stupade mitt i strid. Hans död blev en symbolisk vändpunkt, men hans arv levde vidare i de militära och politiska system han byggt upp.

Under hans regeringstid stärktes också statens inre struktur. Axel Oxenstiernas förvaltningsreformer gav Sverige ett stabilt ämbetsmannaväsende, och Gustav II Adolfs religiösa övertygelse formade Sverige som protestantiskt rike. Han blev i eftervärlden känd som “Lejonet från Norden” – en hjältekung och försvarare av den lutherska tron. Gustav II Adolf dog den 6 november 1632 i slaget vid Lützen och begravdes i Riddarholmskyrkan. Hans minne firas fortfarande på Gustav Adolfsdagen varje år, som en påminnelse om den kung som gjorde Sverige till en stormakt.