Adolf Fredrik – Tronföljarparets tredje son, prins Fredrik Adolfs födelse 7 jul 1750

En väldigt vacker medalj med fullt bevarad präglingsglans och detaljerade reliefer. Sällsynt i både silver och brons, och tidigare odokumenterad i Tenn. Helhetsintrycket är mycket gott.

Prins Fredrik Adolf, tredje son till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, föddes den 7 juli 1750. Han var yngre bror till den blivande kungen Gustav III och fick titeln hertig av Östergötland. Hans födelse var en händelse för hovet och han uppfostrades, liksom sina syskon, i enlighet med sin kungliga status.

Kvalitet: God 01/0, Endast några minimala rispor och små märken. Liten stampskada genom texten på frånsidan.
Metall: Tenn
Vikt: ca 66 g
Diameter: 56 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:R/6, Br:RR/2, odokumenterad i tenn
Referensverk: Delzanno/SKM: 21(var) · Hildebrand/HK: 16

Åtsida:
Konungens högervända porträtt.
ADOLPHUS FRID. REGNI SVEC PRINC . HAER .

Frånsida:
Sverige, i form av en kvinna, håller fram en glob med fågel Fenix på.
FELIX PROLE VIRUM / FRIDER . ADOLPH . PRE. SVEC / NATO . D.  7 . JULII / 1750.

Adolf Fredrik 1710–1771 (Konung 1751–1771)
Adolf Fredrik föddes den 14 maj 1710 i Gottorp i nuvarande Tyskland som son till hertig Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Frederika av Baden-Durlach. Han valdes till svensk tronföljare 1743 som en kompromisskandidat mellan de stora europeiska makterna efter det misslyckade hattkriget mot Ryssland. Han var gift med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store, och tillsammans fick de bland andra sönerna Gustav (senare Gustav III) och Karl (senare Karl XIII). När Fredrik I dog 1751 besteg Adolf Fredrik tronen, men liksom sin företrädare hade han mycket begränsad makt.

Under Adolf Fredriks regeringstid styrdes Sverige i praktiken av riksdagen och de politiska partierna hattarna och mössorna. Han försökte ibland stärka kungamakten, men varje försök möttes av motstånd. Ett av de mest kända exemplen är krisen 1756, då drottning Lovisa Ulrika planerade en statskupp för att återge kungen inflytande. Komplotten misslyckades, och flera av de inblandade avrättades. Adolf Fredrik själv stod dock utanför den direkta skulden och fortsatte sin stillsamma roll som formell monark.

Hans tid på tronen präglades av inre politiska motsättningar men också av ekonomisk och kulturell utveckling. Vetenskap och konst blomstrade, bland annat genom stöd till Kungliga Vetenskapsakademien och genom Lovisa Ulrikas hovkrets. Sverige genomgick även tekniska framsteg inom jordbruk och industri. Samtidigt ökade spänningarna mellan hattar och mössor, vilket ledde till maktskiften och djupa splittringar inom riksdagen.

Adolf Fredrik var en plikttrogen och vänlig man, men han saknade den kraft som behövdes för att påverka rikets politik. Han ägnade sig hellre åt familjeliv, mekanik och snickeri, som var hans stora intresse. Han avled oväntat den 12 februari 1771 i Stockholm, efter att enligt traditionen ha ätit en riklig måltid med bland annat hetvägg (semlor med varm mjölk). Hans död markerade slutet på frihetstidens kungar och banade väg för sonen Gustav III och den gustavianska eran.