Gustav Vasa – 450-årsminnet av Gustav Vasas kröning 12 januari 1528 – 12 cm STOR!

En av de största medaljerna som existerar. Vackert hantverk med fin yta och skimrande präglingsglans. Finns utgiven i guld, silver och brons. I brons har den präglats i maxupplagan 350 exemplar. Trots den relativt låga upplagan är den fortfarande väldigt prisvärd – speciellt med tanke på den pampiga storleken. Originaletuierna är ofta trasiga i “gångjärnen”, men här är etuiet i bra skick! Medaljen gavs ut till kröningens 450-årsminne 1978.

Gustav Vasa valdes till kung av riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523. Kröningen ägde rum i Uppsala domkyrka den 12 januari 1528. Kröningen var en betydelsefull händelse som markerade början på en ny era, med strategiskt utformad symbolik som visade att kungen stod som landsfader och makthavare oberoende av Rom. 

Kvalitet: God 01, Några små slitage på några av de allra högsta punkterna. Inklusive originaletui i bra skick, med oskadat “gångjärn”, intyg och broschyr.

Metall: Brons
Vikt: 589 g
Diameter: 12,3 cm
Sällsynthet (SKM): Au:RRR, Ag:R, Br:R
Referenser: Delanno/SKM:33c

Åtsida:
Konungens högervända bröstbild, iklädd mantel, krona och halssmycke.
GUSTAV ERICSSON VASA
G RS G
Wallenberg 1978

Frånsida:
Konungen sittandes på sin tron under kröningen. Ärkebiskop Laurentius Petrin håller kronan över hans huvud, och konungen håller i riksregalierna, med ett svärd lutat mot sig.
DET SVENSKA RIKETS OMDANARE KRÖNTES TILL KONUNG I UPPSALA
12 JANUARI 1528
G

På kanten:
SPORRONG
TILL 450 ÅRS MINNET 1978
159 ∙ 350

Gustav Vasa 1496–1560 (Konung 1523–1560)
Gustav Eriksson Vasa föddes den 12 maj 1496 på Rydboholm i Uppland, som son till riddaren Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter. Efter sin uppväxt vid hovet hamnade han under orostider i fångenskap hos danskarna, men lyckades fly till Dalarna där han väckte folkets motstånd mot danska konungen Kristian II:s styre. Efter det så kallade befrielsekriget och Stockholms blodbad 1520, blev Gustav ledare för upproret och valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523, vilket markerade slutet på Kalmarunionen och början på det moderna svenska konungadömet.

Som regent genomförde Gustav Vasa genomgripande förändringar som lade grunden till den svenska nationalstaten. Den mest avgörande var reformationen, då Sverige bröt med påven och den katolska kyrkan. Kyrkans egendomar drogs in till kronan, och den svenska bibelöversättningen av 1541, Gustav Vasas bibel, blev ett viktigt steg i språkets utveckling. Han centraliserade makten, införde fasta skatter och byggde upp en stark statlig förvaltning. Under hans regeringstid skapades grunden för en enhetlig nation med kungens makt över både kyrka och folk.

Sverige präglades under Gustav Vasas tid av både framsteg och hårdhet. Han moderniserade armén, lät uppföra fästningar och organiserade rikets ekonomi, men styrde också med järnhand. Flera bondeuppror, som Dackefejden 1542–43, slogs ner brutalt. Samtidigt stärktes handeln, och riket fick en tydligare geografisk och administrativ struktur. Hans enväldiga stil skapade stabilitet efter årtionden av kaos, men också rädsla och motstånd.

Gustav Vasa var en kraftfull och egensinnig härskare, men också djupt praktisk och målmedveten. Han lade grunden till det svenska kungahuset och såg sig själv som landsfader. Enligt traditionen ska han ha varit misstänksam, sparsam och hetlevrad, men också en man med humor och stark vilja. Han avled den 29 september 1560 på Stockholms slott och efterträddes av sin son Erik XIV. Gustav Vasa är än i dag en av Sveriges mest omdiskuterade men också mest avgörande regenter. Sverige firar nationaldagen (tidigare Svenska flaggans dag) den 6 juni för att uppmärksamma två viktiga historiska händelser, varav Gustav Vasas val till kung 1523 är den ena (undertecknandet av 1809 års regeringsform är den andra).