Adolf Fredrik – Prins Gustavs (III) födelse 24 jan 1746

En vackert patinerad och välbevarad, sällsynt medalj med ett spännande motiv.

Tronföljaren prins Adolf Fredriks äldste son Prins Gustafs (III) födelse den 13 (24) Januari 1716 bringade stor glädje och föranledde prägling av flera olika medaljer. Dopet förrättades 16 januari i gamla rikssalen av Ärkebiskop Jakob Benzelius. Kungliga svenska och utländska personligheter samt rikets råd och ständer var inbjudna. Man använde vid denna tid dubbla kalendrar, på medaljen är datumet angivet enligt den “nya stilen” – det vill säga den Gregorianska kalendern – som ännu inte var officiellt införd i Sverige. Graverad av Andreas Vestner i Nürnberg. Präglad när Fredrik I var konung i Sverige.

Kvalitet: 01/0, fin rödbrun patina och fullt bevarad präglingsglans med endast små märken och minimalt kabinettslitage på de allra högsta punkterna.
Metall: Brons
Vikt: 24,87 g
Diameter: 41,4 mm
Sällsynthet (SKM): Ag:RR/1, Br:RR/5
Referensverk: Delzanno/SKM:16b · Hildebrand/HK: 11

Åtsida:
Högervända bröstbilder föreställande prins Adolf Fredrik och hans gemål prinsessan Lovisa Ulrika. Adolf Fredrik iklädd harnesk och hermelinmantel.ADOLPH ∙ FRID ∙ PR ∙ SVCCESS ∙ R ∙ SVEC ∙ & D ∙ H ∙ LOVIS ∙ VLR ∙ PR ∙ REGIA S ∙ & B ∙
VESTNER

Frånsida:
En gående naken och bevingad skyddsande (genius) med fladdrande drapering runt midjan och utfällda vingar, bär en kudde varpå ett nyfött barn sittligger. Runtom syns träd och blommor.
SPES NOVA SVECIAE ∙
NATAL GVSTAVI
PR ∙ HERED ∙ REG ∙ SVEC ∙
CIOIOCCXXXXVI
XXIV IAN ∙

Gustav III (1746-1792)
Son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen, bror till Karl XIII, far till Gustav IV Adolf och kusin till Katarina II (den store) av Ryssland. Gustav fick en kulturell uppfostran i fransk anda vilket gav honom ett starkt intresse för teater, litteratur och konst. Han instiftade Svenska Akademin. Han var kung av Sverige 1771-1792 och intresserade sig tidigt för politik. Genom det han kallade en “revolution” (egentligen en statskupp) ändade han 1772 en lång tids korruption och partistrider mellan hattar och mössor, vilka i och med detta upplöstes, varefter landets egentliga makt återgick till kungen och riksdagen. Gustav III införde religionsfrihet (om än begränsad), avskaffade tortyr och begränsade dödsstraffet – men begränsade även tryckfriheten och offentlighetsprincipen. Gustav försökte (men misslyckades) få den av Sverige koloniserade karibiska ön Saint-Barthélemy lönsam, bland annat genom att ge det Svenska Västindiska Kompaniet rätt att handla med slavar mellan Afrika och Västindien, samt låta ön utgöra en frihamn. Gustav III ville med tiden ha alltmer makt, vilket föranledde det utbredda missnöje som slutligen ledde till hans död, då han mördades av en sammansvärjning ledd av Anckarström, på Operan i Stockholm. Kungens egen bror såg till att mordet inte utreddes ordentligt. Gustav sägs ha haft en livlig fantasi, vilket han antagligen använde då han lät finska soldater klä ut sig till ryska soldater för att starta ett försvarskrig 1788.

Adolf Fredrik 1710–1771 (Konung 1751–1771)
Adolf Fredrik föddes den 14 maj 1710 i Gottorp i nuvarande Tyskland som son till hertig Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Frederika av Baden-Durlach. Han valdes till svensk tronföljare 1743 som en kompromisskandidat mellan de stora europeiska makterna efter det misslyckade hattkriget mot Ryssland. Han var gift med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store, och tillsammans fick de bland andra sönerna Gustav (senare Gustav III) och Karl (senare Karl XIII). När Fredrik I dog 1751 besteg Adolf Fredrik tronen, men liksom sin företrädare hade han mycket begränsad makt.

Under Adolf Fredriks regeringstid styrdes Sverige i praktiken av riksdagen och de politiska partierna hattarna och mössorna. Han försökte ibland stärka kungamakten, men varje försök möttes av motstånd. Ett av de mest kända exemplen är krisen 1756, då drottning Lovisa Ulrika planerade en statskupp för att återge kungen inflytande. Komplotten misslyckades, och flera av de inblandade avrättades. Adolf Fredrik själv stod dock utanför den direkta skulden och fortsatte sin stillsamma roll som formell monark.

Hans tid på tronen präglades av inre politiska motsättningar men också av ekonomisk och kulturell utveckling. Vetenskap och konst blomstrade, bland annat genom stöd till Kungliga Vetenskapsakademien och genom Lovisa Ulrikas hovkrets. Sverige genomgick även tekniska framsteg inom jordbruk och industri. Samtidigt ökade spänningarna mellan hattar och mössor, vilket ledde till maktskiften och djupa splittringar inom riksdagen.

Adolf Fredrik var en plikttrogen och vänlig man, men han saknade den kraft som behövdes för att påverka rikets politik. Han ägnade sig hellre åt familjeliv, mekanik och snickeri, som var hans stora intresse. Han avled oväntat den 12 februari 1771 i Stockholm, efter att enligt traditionen ha ätit en riklig måltid med bland annat hetvägg (semlor med varm mjölk). Hans död markerade slutet på frihetstidens kungar och banade väg för sonen Gustav III och den gustavianska eran.