Karl XIII – Kungliga sällskapet Pro Patria 1809

Väldigt sällsynt medalj, enda kända exemplaret i denna variant. Ensidigt avslag i tenn. Tidigare monterad med (troligen) vax.

Kungliga Sällskapet Pro Patria är av medeltida ursprung och fick sitt nuvarande namn 1766. Redan 1774 inrättades landets första Barnbördshus i Stockholm för att erbjuda unga blivande mammor en god förlossningsvård. Denna verksamhet var central för Sällskapet ända fram till 1951 då förlossnings-verksamheten övergick till allmänna och större sjukhusorganisationer. Sällskapets verksamhet inriktas numera på ekonomiskt stöd till barn och ungdomar.

Kvalitet: 1+
Metall: Tenn
Vikt: 10,44 g
Diameter: 39,60 mm
Sällsynthet (SKM): Au:XR/0, Ag:RRR/1, Br:RR/1, Sn:RR/1
Referensverk: Delzanno/SKM: 50e · Hildebrand/HK: 42

Åtsida:
Konungens högervända bröstbild.

Frånsida:
KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA (på originalmedaljen)

Karl XIII 1748–1818 (Konung 1809–1818)
Karl XIII föddes den 7 oktober 1748 på Stockholms slott som son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Han var yngre bror till Gustav III och fick tidigt en militär utbildning. Under broderns regeringstid deltog han i sjökriget mot Ryssland 1788–1790 som amiral och visade mod, men han höll sig i övrigt i bakgrunden av politiken. Efter mordet på Gustav III 1792 blev han formellt förmyndare för den unge Gustav IV Adolf, men den verkliga makten låg hos riksrådet Reuterholm. Först efter statskuppen 1809, då Gustav IV Adolf störtades, kallades Karl till tronen och antog namnet Karl XIII.

Karl XIII:s regeringstid inledde en ny era i svensk historia. Efter förlusten av Finland antogs 1809 års regeringsform, som kraftigt begränsade kungamakten och lade grunden för den moderna konstitutionen. Karl var till åren kommen och barnlös, och makten utövades främst av riksdagen och regeringen. Han hade dock en viktig roll som samlande gestalt i den oroliga övergångstiden, då Sverige sökte en ny politisk balans efter de dramatiska åren med Gustav IV Adolf.

Eftersom Karl XIII saknade arvingar valdes den danske prinsen Karl August till tronföljare 1810, men han avled oväntat samma år. Efter hans död valdes i stället den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare, som tog namnet Karl Johan. Karl XIII adopterade honom formellt och gjorde honom till sin medregent. Det blev början på den nuvarande Bernadottedynastin. Under sina sista år överlät Karl det mesta av regeringsarbetet till kronprinsen, som i praktiken styrde landet.

Karl XIII beskrevs som vänlig och plikttrogen, men också trött och sjuklig. Han led av svag hälsa och tillbringade mycket tid på Haga slott. Trots sin begränsade roll blev han en symbol för övergången från stormaktstidens envälde till det moderna konstitutionella Sverige. Karl XIII avled den 5 februari 1818 i Stockholm, 69 år gammal, och efterträddes av sin adoptivson Karl XIV Johan.